let me talk..

Ibland har man alldeles för mycket att tänka på. Saker som man egentligen inte borde lägga energi på, i allafall inte på ett tag. Ibland planerar man alldeles för mycket istället för att ta sakerna som dom kommer. Man måste ge lite tid. Jag då som är en riktig tänkare, planerare, perfektionist är en sån som tänker alldeles för mycket.

Varför gör jag det? Jag själv kan aldrig svara på det, jag säger jämt " tere dejalo asi, ya no penses" men efter en dag eller efter nån timma så tänker jag igen. Jag vill göra massa grejer och jag gör dom, det bästa är att jag gör det jag vill göra och jag tror att jag aldrig blivit besviken på mig själv. Det jag har lärt mig är att aldrig ta något för givet och att man aldrig ska planera med bestämd tid. Alltså göra det man vill även om det kanske tar flera år innan man gör det, för tillslut så har man lyckats och gjort något man alltid velat göra. för gör man sakerna med bråttom eller planerar det för noga kan man bli ledsen/besviken på att man inte gjorde allt under den tiden man ville.

Ni kanske inte förstår vad jag menar men kan egentligen inte förklara bättre än såhär.

Jag är singel, bor fortfarande hemma, har ingen bråttom alls för att flytta ut, speciellt inte nu när jag inte har bra ekonomi. Men vet ni jag vet redan hur jag vill ha min bröllopsklänning, hur hela bröllopet ska va.

Stilrent och fint. Tror min första tanke på hur mitt bröllop skulle va kom då vi hade ett bröllops projekt i skolan.

Jag har även redan en lista på pojk/flicknamn, namn jag tycker är fina/speciella och som jag vill ha till mina barn. Kanske får jag inte exakt dom namn jag valt på alla men förhoppningsvis kommer min framtida man gilla namnen jag valt, vem vet kanske blir det en bra mix med namn han tycker är fina.

Nu tror ni jag är skitknäpp som tänker på allt det här nu men jag är sån, jag gillar o va sån, jag tror detta gör mig speciell, unik.

Varför skriver jag detta? jag satt nämligen o bläddra igenom bilder från 2000-2001, om ett år, är jag lika gammal som min äldsta syster och vid 21 höll hon på o planera sin bröllop. vilket jag kanske gör när jag är 25 då jag fortfarande är singel, men man vet liksom inte när sakerna ändras.. det kan ändras från en dag till den andra, man kan bli kär och allt förändras. Kanske är det bra då att redan ha planerat allt det här ?  I don't know...vad tror ni ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0